Christina Nilsson föddes 20 augusti 1843 på gården Snugge. Hon var nummer sju i syskonskaran. Hon hade fem bröder och en syster. När Christina var fem år tvingades fadern sälja gården till familjen Hamilton på Huseby. Christina lovade högtidligt sin far att en dag skulle hon köpa tillbaka gården. Det var en kvinna som höll sitt ord.

Som 10-åring var hon mycket duktig på att spela fiol. Hon fick låna sin brors fiol och sedan gick hon till gästgivaregården i Nöbbeled och underhöll deras gäster.

Redan när hon var 12 år var hon så känd att hon omnämndes i Stockholmstidningen. 1857 upptäcktes hon på marknaden i Ljungby. Därefter fick hon flytta till Stockholm för att få utbildning. I början på hösten 1860 lämnade den 17-åriga Christina Sverige för utbildning i Paris. Föga anade hon då vad som väntade henne. Hon debuterade som Violetta i Verdis Traviata på Theatre Lyrique. Om Violetta var en stor och hela tiden växande succé, så blev hennes tolkning av Nattens drottning en fullkomlig sensation. Trollflöjten var dittills nästan okänd i Paris och man kan säga att Christina Nilsson med sin sång lyfte fram Mozarts mästerverk för parisarna.

1872 gifte hon sig med fransmannen Auguste Rouzaud i Westminster Abbey i London och det var ett stort societetsevenemang. Tyvärr blev Christina änka första gången redan 10 år senare.

I februari 1873 sjöng hon Margareta i Faust i S:t Petersburg. Sista kvällen då hon öppnade skrinet där det brukade ligga krimskrams, fanns det istället ett praktfullt smycke av smaragder och diamanter som en present från tsaren. Det blev många extranummer och Christina bad att få en stol att sitta på och så sa hon att nu mina vänner får ni applådera så länge ni vill.
I Ryssland var hon även med på björnjakt och sköt en björn, som hon lät stoppa upp och ha i sitt hem.

1885 inträffade en olycka i Stockholm som skulle även vara det som gjorde att Christina avrundade sin karriär. Efter att hon hade givit en välfylld konsert i Stockholm höll hon en gratiskonsert från sin balkong på Grand hotell. Troligtvis fanns 30-50 000 människor ute på gatorna som ville hylla henne – vår stora operasångerska från Sverige.
På grund av trängsel utbröt panik i folkmassan och med det flertalet dödsoffer och många skadade. Christina tog denna olyckan mycket hårt, hon tyckte att det var hennes fel att den hände.

1886 gifte hon sig med greve de Casa Miranda. 1902 blev Christina änkegrevinna. Då kom hon att vistas alltmer i Sverige.

1901 köpte hon Gårdsby Säteri åt sin brorson Johannes Nilsson. 1906 köpte hon Villa Vik till sig själv. Det blev hennes fasta punkt på ålderns höst, fast hon bodde mycket i Frankrike, men var här på somrarna. Hon hade inga egna barn.

Den 22 november 1921 dog Christina Nilsson på Växjö Stadshotell. Hon blev 78 år gammal. Efter begravningen fördes hon till ett kapell i parken till Villa Vik. Där förvarades kroppen till 1923, då den fördes till det stora mausoleet på Tegnérkyrkogården i Växjö. Hon är balsamerad, efter hennes egen önskan. Kapellet här på Villa Vik finns tyvärr inte kvar, men mausoleet ser man enkelt vid ett besök på kyrkogården.